Om nivåerna blir för höga så blir det direkt farligt att andas in luften och nu var nivåerna uppe på skyhöga nivåer! De första dagarna tog vi det piano och stannade inomhus. Men ju längre tid det gick och ju högre nivåerna steg desto mer panik fick vi (och alla andra). På torsdagen började vi prata om att åka. Problemet var bara att vi inte hade bebisarnas pass. Men när jag på fredagen var hos, den normalt sett kolugna, barnläkaren och han sa till oss att lämna landet om vi hade möjlighet, då fick vi eld i baken. Per ordnade så att han kunde ta fyra veckor semester och ringde sin resebyrå för att boka biljetter medan jag åkte till ambassaden för att skaffa tillfälliga pass. Passen tog sin lilla tid att skaffa och en galet stressad mamma (jag, om någon undrade) stirrade runt som en galen höna. Men med passen i handen åkte jag slutligen hem för att börja packa. På söndagen åkte vi ut till flygplatsen med vår 23 1/2 månaders kille och våra 4 1/2 veckors bebisar (eller en halv vecka korrigerat)... Som tur var visste vi inte vad som väntade oss (japp, drama queen var det ja!).
tisdag 6 augusti 2013
Hazen
Den 16e juni åkte mamma och pappa tillbaka till Sverige. Little did we know att vi skulle få träffa dem redan en vecka senare! Hazen slog nämligen till som aldrig förr! Haze uppstår när företag i Indonesien bränner palmoljeplantage för att göra mer plats så att det växer bättre. Bränderna är olagliga men tyvärr väldigt vanliga mellan juni till september. När vindarna ligger på så drabbar det Singapore och Malaysia i form av dimma som stinker brandrök. Detta sker alltså varje år mer eller mindre och i år var det mer. Mycket mer.
Om nivåerna blir för höga så blir det direkt farligt att andas in luften och nu var nivåerna uppe på skyhöga nivåer! De första dagarna tog vi det piano och stannade inomhus. Men ju längre tid det gick och ju högre nivåerna steg desto mer panik fick vi (och alla andra). På torsdagen började vi prata om att åka. Problemet var bara att vi inte hade bebisarnas pass. Men när jag på fredagen var hos, den normalt sett kolugna, barnläkaren och han sa till oss att lämna landet om vi hade möjlighet, då fick vi eld i baken. Per ordnade så att han kunde ta fyra veckor semester och ringde sin resebyrå för att boka biljetter medan jag åkte till ambassaden för att skaffa tillfälliga pass. Passen tog sin lilla tid att skaffa och en galet stressad mamma (jag, om någon undrade) stirrade runt som en galen höna. Men med passen i handen åkte jag slutligen hem för att börja packa. På söndagen åkte vi ut till flygplatsen med vår 23 1/2 månaders kille och våra 4 1/2 veckors bebisar (eller en halv vecka korrigerat)... Som tur var visste vi inte vad som väntade oss (japp, drama queen var det ja!).
Om nivåerna blir för höga så blir det direkt farligt att andas in luften och nu var nivåerna uppe på skyhöga nivåer! De första dagarna tog vi det piano och stannade inomhus. Men ju längre tid det gick och ju högre nivåerna steg desto mer panik fick vi (och alla andra). På torsdagen började vi prata om att åka. Problemet var bara att vi inte hade bebisarnas pass. Men när jag på fredagen var hos, den normalt sett kolugna, barnläkaren och han sa till oss att lämna landet om vi hade möjlighet, då fick vi eld i baken. Per ordnade så att han kunde ta fyra veckor semester och ringde sin resebyrå för att boka biljetter medan jag åkte till ambassaden för att skaffa tillfälliga pass. Passen tog sin lilla tid att skaffa och en galet stressad mamma (jag, om någon undrade) stirrade runt som en galen höna. Men med passen i handen åkte jag slutligen hem för att börja packa. På söndagen åkte vi ut till flygplatsen med vår 23 1/2 månaders kille och våra 4 1/2 veckors bebisar (eller en halv vecka korrigerat)... Som tur var visste vi inte vad som väntade oss (japp, drama queen var det ja!).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar