Så snabbt det kan gå utför!

För det får man nog säga att det har gjort nu. Förra fredagen var jag hos min läkare Dr. Yap och han konstaterade att han ville att jag skulle ta det betydligt lugnare de närmaste veckorna för att inte riskera att twinsen kommer för tidigt. Minst till vecka 34 vill han hålla dem inne och givetvis gärna längre. Jag gick hem med instruktioner om att jag skulle ligga på sängen eller i soffan största delen av dagen men att jag ändå kunde vara uppe och röra mig mellan mina vilor. Jag lydde Yappen som den bästa elev och låg hemma medan resten av familjen (inkl farmor och farfar) var iväg på utflykter. På söndagen bestämde jag mig i alla fall för att gå en kort promenad med de andra och promenerade ända bort till klubb-huset! (Det vill säga max 300 meter) På vägen hem därifrån hade jag så ont så jag inte visste vart jag skulle ta vägen! Hela magen krampade sig konstant och jag hade sammandragningar som kändes allt annat än lustiga. (Ok, sammandragningar är aldrig lustiga). Senare på kvällen låg jag och vägde fram och tillbaka huruvida jag skulle åka in eller inte men bestämde mig för att gå och lägga mig istället.

På måndagen var läget oförändrat och därför åkte jag in med bästa Monica och Åke i släptåg. Väl hos Yappen fick jag ligga med CTG för att mäta mina värkar. Det upptäcktes att jag hade regelbundna förvärkar och detta oroade bäste dr. Yap en del. Han hotade med att lägga in mig om jag inte tog det lugnt och vilade eftersom han tydligt kunde se att värkarna avtog när jag vilade. Men sedan kollade han ifall jag hade börjat öppna mig och när han kunde konstatera att jag inte hade gjort det så lugnade han sig. Jag blev alltså hemskickad med instruktioner om ännu mer vila och sedan dess har jag inte gjort mycket annat. Samtidigt har jag åkt på en ordentlig förkylning så jag känner mig allt annat än pigg och munter just nu. Men det bästa är att sammandragningarna har avtagit rejält! I måndags och tisdags kunde jag inte resa mig utan att få sammandragningar och kramp i magen men nu har jag visserligen sammandragningar men inte lika ofta och de känns inte lika smärtsamma. Kjesarsnittet är planerat till vecka 37+0, så får vi bara hoppas att jag kommer dithän.