Bye,bye Carl, see you!

Jag skippade visst hela mars. Hur gick det till? Jag tycker ju ändå att tiden sniglar sig fram. Kanske att jag måste tänka om? 

Hursomhelst. Igår när Per skulle gå till jobbet så stod jag och sonen i vanlig ordning uppställda vid hissdörren för att ta ett ömt farväl. Pappa fick en puss av CH och en puss av mamman. När han sedan gick in i hissen ropade Carl Henric: bye, bye Carl. See you! 

Vem tror han liksom att Carl är? 

Ps. Han vet mycket väl att det är han som är Carl. Han pekar på sin mage och säger Carl (om han inte har t-shirten med lejonet på sig för då morrar han istället).