Några av Carl Henrics många framsteg

Som jag skrev innan har den unge herrn redan börjat på dagis. Tyvärr går det väl inte riktigt som önskat utan det är mer tårar och tandagnissel än en stunds vila (som mamman hade tänkt sig). Men vi kämpar vidare och idag har han gjort ett minimalt framsteg genom att han satte sig i frökens knä (fortfarande storgråtande) en liten stund. Pust!

På väg till dagis första dagen

Mattan där barnen har samling

Fruktbordet

Den totala lyckan när han äntligen kommit hem från dagis!

Det allra roligaste som finns just nu är tåg, båtar och taxi. Taxi är givet. Vi åker det dagligen och helst ska den vara blå. Båtar har vi en del utanför vårt fönster och om vi vill ha en stunds paus så säger vi till sonen att gå och titta efter båtarna. Då springer han in i vårt sovrum och ställer sig och spanar. Men det gäller att vara med för det blir väldigt mycket oooande och aaahande över båten när den väl dyker upp och entusiasmen går inte att ta miste på. Tåg leks det med i form av den fina tågbanan han fick av farmor och farfar i julklapp. Jo och så tittas det en del på Chugginton på ipaden också (men det är inget som mamman är så vidare stolt över så det pratar vi inte så högt om.) Jag får förstås inte glömma att nämna den allra största favoriten: allas vår Alfons maka Anton aka Anti! Anti är den första CH ropar på när han kommer innanför dörren och den sista han pussar god natt innan han ska sova. Anti är med andra ord lika med kärlek. Komiskt nog har kusin Theo har en likadan Alfons docka (aka Iphones) och han är lika älskad. Vad är det med denna inte så vackra lilla figur?

Anti och Carl Henric har för övrigt gemensamt satt igång med potträningen! Vi tar det lite piano men eftersom pojkarna verkar ganska väl inställda så kör vi lite lättsamt. Ja, jag och Per hade ju bara tänkt potträna CH men Anti kommer liksom på köpet. Så när vi sätter CH på pottan så pekar han genast på Anti! Om vi då inte har tagit fram den andra pottan så reser sig CH så gentilt för att erbjuda Anti sin plats... Idag gjorde han (CH inte Anti) dessutom nummer två på pottan och han var stolt som en tupp och ville mer än gärna visa upp resultatet för mormor och morfar som fanns med på skype.

Sen har vi ju det där med att prata... jag vet verkligen inte om man kan räkna CH som speciellt verbal med tanke på att han fortfarande VÄGRAR säga pappa. Det är då rakt inget emot pappan i fråga. Tvärtom. Pappa är den stora idolen och favoriten. Carl Henric tycker helt enkelt bara att det passar bättre att kalla pappa för "mommy". Idag till exempel så hittade Carl Henric Pers avlagda pass. Han gick runt med det i handen och ropade "mommy, mommy" och pussade på bilden. I vissa stunder blir det lite genant. Som när vi var i Thailand i förra veckan och han ropade högt och tydligt "mommy" så fort han fick syn på sin älskade pappa och alla thailändskor fnissade hysteriskt.

Ord han däremot behärskar är:

Taxi (mais bien sur)
Tut -tåg och slut
Turkey (??)
Traktor (ett av de allra första orden)
William (en av bästa kompisarna uttalas enligt CH Miam)
Astrid (en annan av bästisarna uttalas Ahid enligt samma kille)
Hej då (används väldigt många gånger per dag. Varje gång han kliver in i sin bil så ska det hej då:as)

För övrigt är det mest härmord, pekningar, gester och framförallt läten (de flesta djuren härmas även om de alla låter mest som en ko). Han förstår mest svenska men även en del engelska. Faktum är att jag tror att han förstår mer engelska än jag ger honom cred för.