Wakeboard = smärta (men sammanfattningsvis väl värt det)

Man brukar ju säga att man inte vet vad smärta är förrän man har fött barn. Jag skulle gärna vilja dra en parallel här med vad jag just nu genomgår, men eftersom vi har några nyförlösta mammor bland våra vänner så väljer jag att avstå. De kanske inte riktigt uppskattar jämförelsen?!  Jag nöjer mig med att säga att vi har åkt wakeboard och min träningsvärk börjar anta historiska nivåer.

Så hur gick det då? Per rockade givetvis och skar genom vågorna utan att blinka. Det som förvånar mig desto mer är att det faktiskt gick riktigt skapligt för mig också. Innan jag får alltför mycket hybris (som jag tyvärr uppvisade på ett mycket oklädsamt sätt på båten) så ska jag sammanfatta det hela kort med att säga att det var rasande roligt och att vi garanterat kommer att göra det igen!