Hari, hari, Raya, la, la, la!

Bland det första man blir informerad om när man flyttar till denna ö är att man måste ta sig härifrån med jämna mellanrum. Den oinsatte kan ifrågasätta detta då man med all rätt undrar: vad kan möjligen saknas här som finns på andra platser? Ingen har riktigt svaret på detta men eftersom vi inte vill riskera några konsekvenser då så många har varnat oss så passade vi på att åka till en ö i Malaysia som heter Sibu när nästa högtid inträffade. Högtiden vi firade var slutet på Ramadan som i Malaysia kallas för Hari Raya.

När vi väl hade satt oss på bussen för den alltid lika spännande bussresan (galen verkar vara kriteriet för att få körkort i Malaysia!) så började vi prata med ett irländskt par. Under resten av resan hängde vi ganska mycket med dessa två och vi upptäckte många saker som vi hade gemensamt! Till exempel har jag hittat en till person som hatar att spela spel!! Bara det gör ju att man känner en samhörighet som är svår att beskriva i ord...

Vi hade tre lata dagar på ön och det mest ansträngande vi gjorde var en soft snorkeltur. Själva rummen var väl inte direkt så att man var orolig för att tappa sin jordnärhet (kan det vara ett ord månne?) men restaurangdelen var mysig och vi hade i alla fall inga råttor på rummet den här gången.

På vägen hem i bussen så spelade den galna chauffören en radiostation som hade specialiserats sig på Hari Raya musik. Konstant, i fyra timmar, spelades låt efter låt upp med ett rungande "Hari Raya" i refrängen och inte är vi speciellt svårflörtade, nu är det Hari Raya pop på våra hjärnor som gäller!!!