Pinjemun

Igår fick jag en så fruktansvärt besk smak i munnen. Hur jag än gjorde så försvann den inte. När jag var uppe och matade Axel och Elise mitt i natten var det så vedervärdigt att jag var tvungen att sätta mig vid google. Ganska snart fick jag läsa om något som kallas "pinjemun" som kommer (som namnet föreslår) från att man har ätit pinjenötter och uppstår en till tre dagar efter att man har ätit de små nöttern/kärnorna/fröna(???)

Detta stämde exakt in på mig eftersom jag i fredagskväll åt en rätt med just pinjenötter. Men nu kommer den konstiga biten. Både Per, Haydee och Carl Henric åt exakt samma sak som jag men det är bara jag som är drabbad. (Tja, eller vem vet, kanske att CH är det också?). Men enligt diverse bloggar så vkan man vara olika känslig (surprise att jag var den känsliga). De lärda tvistar om huruvida man bara får det av kinesiska pinjenötter eller om det snarare har att göra med att en nöt är dålig men det verkar mest troligt att det är från de kinesiska och att det då har blandats i någon nöt som liknar pinjenöten men inte egentligen är det.

Den goda nytheten? Jag är inte sjuk och jag har inte inbillat mig. Den dåliga: det kan hålla i sig i två veckor!! Jag lovar er en sak: inga pinjenötter i världen kommer att passera dessa läppar för den beska smaken är fullständigt vedervärdig.