Trots enligt CH

Nu är vi där. Den där åldern som alla pratar om med fasa i rösten. 2-års trotsen a.k.a. terrible twos har fått ett nytt ansikte i form av Carl Henric. ALLT ska ifrågasättas, debatteras, kastas omkull och vridas på i form av ett enda ord. NEJ! Från det att vi går upp tills vi har tagit oss utanför dörren så har det hunnit gnällas om:
Han vill ha gröt. Han vill inte ha gröt. Han vill inte äta själv. Han vill äta själv. Han ska absolut inte ha haklapp. Han vill äta med händerna. Han vill ha mammas gröt. Han vill ha pappas gröt. Han ska inte ta av sig pyjamasen. Han ska inte tvättas. Han ska borsta tänderna. Själv. Han ska inte torkas. Han ska inte ta på sig ny blöja. Han låter som att man slår honom när man tar på honom en t-shirt. Han kastar sina shorts. Han ska inte säga hej då till pappa. Han gråter när pappa går utan att han har sagt hej då. Han ska packa upp sin dagis-väska (som jag precis har packat). Han ska ha med sig 14 saker till dagis. Han ska inte ha några skor. Han ska ha just de skorna som jag inte har ställt fram. Han ska inte ha strumpor. Han ska inte gå in i hissen. SEN är vi ute. På väg till bussen. Pust.

Någon som känner igen sig? Och kan någon vänlig själ säga att det går över innan tvillingarna kommer? Någon?