och inte kan jag skylla på någon annan heller. Nåja, det är kanske dags för en sammanfattning av senaste tiden à la första inlägget?
Som jag har nämnt i förra inläggen så är mor och far på besök just nu. Fast just denna stund är de alltså på Bali och roar sig kungligt. Jag fick ett sms där det stod att de skulle komma tillbaka den 23e istället för ikväll. Sådana skämt undanbedes.
Strax innan de kom till Singan bestämde jag mig för att piffa till mig lite och gå och klippa mig. Av någon underlig anledning som jag fortfarande ältar så bestämde jag mig för att ta Pers salong snarare än min egen (I know???!!!) Sagt och gjort så går både Herr och Fru Bengtsson till denna salong där jag får en manager av någon form som ska få klippa mitt fina (=tunna) men dyrbara hår. Jag förklarar på bästa engelska att jag ville att hon ska ta en till två centimeter och liksom fräscha till det lite. Nästa ögonblick känner jag att hela nacken i princip är rakad. Jag mår illa. Det hela hjälps inte till av att Per, som sitter några stolar bort utbrister: har du sett dig själv i nacken?!?! Att jag inte började gråta där är ett mirakel (somliga av oss minns kanske incidenten när jag förra julen fick för mig att "go back to my roots" och bli mörk. Det slutade med att jag stod och grät en skvätt på NK innan jag desperat beställde en ny tid för slingor och betalade på tok för många tusen för att bli mig själv igen.) Så nu ser jag ut som jag gör och jag upprepar ständigt mitt mantra : det växer ut.
I vanlig decemberanda har månaden även bjudit på en hel del kalas! Det började med Midvinter-balen som var en mycket flott tillställning med god mat och trevligt sällskap (detta var tack och lov innan hårincidenten eftersom det var obligatorisk fotografering). Blen var tätt följt av en överraskningsfest för vår kompis Robban som fyllde år. I fredags var det dags för svenskt julbord med Luciatåg. Luciatåget var sååå bra och jag ska motvilligt erkänna att jag blev lite tårögd när en av småtjejerna sjöng ett så vackert solo. Maten var dock en besvikelse och det enda som jag verkligen gillade var Toast Skagen. (hur det nu platsade på ett julbord?!?)
Vi laddade istället inför lördagens bravader som var en middag hemma hos Pers chef. Där var det riktig fest, mycket tack vare att Pers chef hällde upp vin som man håller upp öl. Det vill säga fullt glas varje gång. Alla Pers kollegor och deras respektive är väldigt trevliga så kvällen var lyckad!
Nu har Per dragit till Jakarta och KL och jag sitter tålmodigt och väntar på mamma och pappa (nåja, lite annat har jag för mig också). Veckan har ett hårt schema med julbak, julklappsinhandling, julmatsinhandling och kanske lite sightseeing!
Om någon omtänksam själ undrar hur det gick med boken som jag skulle hinna läsa till bokklubben så kan jag stolt meddela att jag gjorde det igen: dvs. tog en all-nighter och läste ut den. (Fast den här gången gjorde jag det på dagen istället för natten, lite har jag nog mognat).
That's it for now, folks!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar