Harry Potter genom fisar, svett och tårar...

Så i gårkväll kom vi äntligen iväg! Harry Potter filmen var för första dagen sedan den släpptes inte utsåld och vi lyckades få tag på två biljetter. Direkt när vi kom in i biosalongen kände jag att något var fel. Bakom oss satt en familj med en flicka som var ca fem år och en pojke som max kan ha varit tre år. För er som har sett fler än den första Harry Potter filmen vet kanske att de inte längre är några barnfilmer utan ganska ruskiga. I början av filmen ser man Harrys uggla Hedwig. Då utropade den lille pojken glatt: "a bird!" I nästa scen blir Hedwig dödad. Då var det inte roligt längre. Som tur var så protesterade pojken så högt och mycket att till och med föräldrarna insåg att nu får det vara nog. Kvar satt flickan som i början av filmen hade kommenterat allt och ingenting. I slutet av filmen var hon helt stum. (Vilket i och för sig var skönt det för oss andra biobesökare men jag undrar lite över tösens framtida trauman). Lagom till barnen hade tystnat uppstod nästa problem. Killen som satt bredvid Per luktade så otroligt mycket svett att varje gång han lutade sig framåt fick både jag och Per sitta och lukta på våra tröjor för att inte klökas. Dessutom, när det var som mest spännande, bestämde sig killen som satt bredvid mig att släppa sig högt och ljudligt. Då längtade jag hem.

Filmen var ok men jag måste säga att jag föredrar tidiga Harry, när det var lite mer äventyr och lite mindre svart och ruskigt.

Ser det här ut som en film för 3-åringar?